På område efter område som är viktigt för barns utbildning och utveckling ser skolföretagen en möjlighet till vinstmarginal. Skillnaden syns tydligast där eleverna märker den mest: på skolgården och i klassrummet.
Skolgårdsyta per elev i låg- och mellanstadieskolor, kvadratmeter.
Källa: Skolkoll.se, flygbildsmätt skolgårdsyta. Skiljelinjen går inte mellan kommunalt och fristående – utan mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande.
Andel behöriga lärare per driftsform.
Färre lärare ger mindre tid till stöd, och sämre förutsättningar för frisk luft, lek och rörelse påverkar inlärningen negativt. Resultatet syns i både statistik och forskning: andelen elever som varken studerar eller arbetar fem år efter gymnasiet är 3 procentenheter högre i vinstdrivande friskolor än i kommunala skolor – och under hela arbetslivet får eleverna 200 000 kronor lägre inkomst.
Källor: Skolverkets statistikdatabas samt forskning refererad i Dagens Nyheter (2026).
Genom att dra in på allt från lärare till skolgårdar kunde de vinstdrivande friskolorna göra över 1,7 miljarder kronor i rörelseresultat 2025 – en summa som i stället hade kunnat användas för att anställa över 2 400 fler lärare.
Vinstdrivande friskolors rörelseresultat per år, miljarder kronor, löpande priser.
Kommunernas köp av skolverksamhet från vinstdrivande friskolor har ökat från 2,4 miljarder år 2000 till 31 miljarder kronor år 2025. Var sjätte elev går i dag i en skola som drivs för vinst.
Miljarder kronor per år, löpande priser.
Andel friskolor efter juridisk form och antal kommuninvånare, 2025. Samma underlag som figur 3 i rapporten.
Bilderna är fria att sprida. Siffrorna kommer ur rapporten Skolvinstkompassen (Arena Idé) och bygger på Skolverket, SCB, Skolkoll och skolföretagens årsredovisningar.
Sök bland landets grund- och gymnasieskolor, kommuner och län.
Vinstdrivande friskola betyder att skolans huvudman ytterst ägs av ett aktiebolag. Rörelseresultatet är vad som blir kvar när verksamhetens kostnader är betalda, före skatt och finansnetto. Företag redovisar inte resultat per skola – koncernens resultat har därför fördelats på skolorna efter elevantal, justerat för hur stor del av omsättningen som motsvarar skolpengen. För koncerner och enskilda skolor används genomsnittet per år för de tre senaste åren (2023–2025). Siffran för en enskild skola i sökfunktionen är alltså en beräknad andel av koncernens genomsnittliga resultat, inte skolans egen bokföring.
Saknade lärare är hur många fler lärare de vinstdrivande friskolorna skulle behöva anställa för att ha lika många lärare per elev som de kommunala skolorna. Skolgårdsytan kommer från Skolkoll.se, hämtad i augusti 2026, och avser skolor med minst en årskurs i låg- eller mellanstadiet; genomsnitten är elevviktade och skolenheter på samma adress delar på gården. Andelen behöriga lärare är viktad efter lärarkårens storlek, samma definition som i rapporten Skolvinstkompassen.
Källor: Skolverkets statistikdatabas, SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner, Skolkoll.se samt koncernernas årsredovisningar. Datan uppdaterades .
